Vad är Fascia?

Troligen har du sett och hört att det skrivs och pratas väldigt mycket om Fascia på senare tid. Kanske är det också så att du inte har en aning om vad Fascia är. Då är du absolut inte ensam.

Du kanske har hört talas om och känner igen vissa anatomiska delar i kroppen som benämns fascia, till exempel plantarfascian under foten eller thoracolumbarfascian över ryggen. Men där slutar kanske ditt intresse för Fascia.

Så var det för mig. Under mina studieår på SLU på 1970-80-talet fick man lära sig namnet på alla specifika ”Fasciahinnor” som till exempel de jag nämnde ovan. Extra stark bindväv som paketerade in muskler och andra organ. Mer än så, namn och var de fanns, blev det inte.

Man pratar också om att det är den vita hinnan runt en köttbit, ja den där sega bindväven man måste skära bort för att kunna äta köttbiten. Eller som man måste putsa bort vid en dissektion för att se och studera de mer ”viktiga organen”. Det är den här vita, starka bindväven, som tydligt syns i en död kropp, passiva hinnor, som många förknippar med Fascia.

Fascia är dock så mycket mer. Alla dessa hinnor, visst är det fascia, men bara en liten del av Fascian, den del som alltså syns för blotta ögat i en död kropp. De är inte heller separerade som enskilda hinnor utan de hänger alla ihop genom hela kroppen och de är absolut inte passiva i en levande kropp.

Vad finns då i en levande kropp?

Fysiskt består en kropp av celler och det som är utanför cellerna. Det som är utanför cellerna kallas den extracellulära matrisen, där extra betyder utanför på latin.

I kroppen finns flera tusen miljarder celler och för att kroppen ska fungera har vi celler med olika uppgifter, olika celltyper, till exempel muskelceller som kan kontrahera. Celler av liknande typ går samman och bildar det vi kallar vävnader och organ, till exempel muskler eller blodkärl.

Utanför och runt om varenda cell finns alltså den extracellulära matrisen. Den kopplar ihop alla celler och därmed alla vävnader och organ i kroppen, här sker kommunikation mellan celler, transport av ämnen till och från celler, den håller cellerna på plats och ser till att de utvecklas och växer som de ska. Den skyddar och stötdämpar och ser till att vävnader repareras och läker om de skadas. Den extracellulära matrisen har med andra ord full koll på alla celler, vävnader och organ så att allt fungerar som det ska. Det är det här som är Fasciasystemet.

Fascia – vita fibrer och geggig gel

Den extracellulära matrisen består av en fast del, fiberproteiner som till exempel kollagen, och en flytande, lite geggig vätskegel, som också kallas grundsubstans eller interstitiell vätska. I en levande kropp finns den här transparenta gelen, inblandad mellan de fasta, vita stråken av fiberproteiner som bildar de här hinnorna som tydligt syns. Fiberproteinerna håller strukturen på det hela och bildar ett kontinuerligt kroppsgenomträngande nätverk. Man kan tänka sig ett multidimensionellt spindelnät av vita fiberproteiner med vätskegelen som fyller ut allt runt om, och emellan varenda fiber.

Proportionerna av fiberproteiner och vätskegel varierar beroende på vilka krav som ställs på den specifika vävnaden och kroppsdelen. Ibland packar sig fibrerna tätare och det blir mindre plats för gelen, till exempel i senstrukturer. På andra ställen är det glesare med fibrer och istället mer plats för vätskegel som flödar, till exempel under huden i det man kallar lös Fascia, och även inuti organ runt alla celler för att underlätta flöde och transport. Det är sammanhängande övergångar mellan fastare, mer fiberrika områden och lösare, mer ”geggiga” gelfyllda områden med ett lösare fibernätverk.

Vad som är viktigt att förstå är att det finns inga lager eller tomrum, allting är en kontinuerlig helhet av fiberproteiner, vätskegel och celler! I en levande kropp är den här gelaktiga vävnaden transparent. Därför har den varit svår att se och man har missat dess betydelse. I en död kropp torkar vätskegelen snabbt bort och det enda som tydligt kan ses är fiberproteiner som bildar hinnor och det ser ut som att de delar av kroppen i olika delar och organsystem.

Celler

I kroppen finns som sagt också flera tusen miljarder celler av olika typ. Alla celler innehåller samma DNA (oftast) så det som avgör vilken celltyp det blir, alltså vad cellen får för uppgifter är vilka gener som aktiveras i cellen.

Alla levande celler är omgivna av den extracellulära matrisen med det transparenta flödet. Vilka celltyper och vilken koncentration av celler beror på vilka behov och vilka uppgifter den specifika vävnaden har just där och då. Där finns celler som bildar de olika fiberproteinerna och andra komponenter till den extracellulära matrisen, allt efter behov och krav. Där finns också immunförsvarsceller, fettceller, stamceller och en mängd andra celltyper beroende på funktion.

I olyckliga fall kan man även hitta bakterieceller, cancerceller och andra oönskade celler som huserar i vätskegelen.

Den geggiga gelen – flödet

Den här halvfasta vätskegelen, fascians grundsubstans, är den mest voluminösa komponenten i Fasciasystemet och samtidigt den minst beskrivna.

Till stor del består grundsubstansen av vatten och stora vattenbindande molekyler. Det är viktigt att den håller tillräckligt mycket vatten för att fungera optimalt. Vattnet förekommer mestadels i en gelformad struktur som håller volymen på fibernätverket (spänner ut) med hjälp av de stora molekylerna, så att ett inre tryck uppstår (turgor, jämför med en frisk eller vissen växt).

En viktig och rikligt förekommande molekyl är hyaluronsyra, som bidrar till gelens konsistens och egenskaper. Det är en stor polysackarid, en sammansatt sockermolekyl, som kan binda stora mängder vatten.

Hyaluronsyran har också egenskaper som gör att fascians grundsubstans snabbt ändrar sin viskositet, hur tjock- eller lättflytande den är, efter behov. Den kan snabbt bli mer lättflytande för att underlätta förflyttning av celler och annat. Den har också smörjande egenskaper som gör att allting glider lättare men den kan också snabbt ändra om till motsatsen och tjockna för att stå emot och klara stora krafter och gör då hela flödet mer trögflytande.

Vätskegelen finns som sagt överallt i kroppen, runt varenda cell, varenda vävnad och organ, i lite olika sammansättning och proportioner av de ingående komponenterna. Det är vävnadens krav och behov, vad den utsätts för, som ändrar gelens sammansättning för att den så bra som möjligt ska klara av de ställda kraven.

Den geggiga gelen – flödet

Den här halvfasta vätskegelen, fascians grundsubstans, är den mest voluminösa komponenten i Fasciasystemet och samtidigt den minst beskrivna.

Vad gör Fascian?

Fascian är en kakafoni av funktioner och information ….., så skriver Bordon & Simonelli, 2018. Förhoppningsvis är en väl fungerande fascia mer som en eufoni av funktioner, en välljudande harmoni av funktioner.

Några av Fascians funktioner;

Fascian ger kroppen dess form, en mjuk stödjevävnad som håller allt på plats – så att inte organen ramlar ner i bäckenbotten.
Fascians kontinuerliga fibernätverk har en grundspänning tack vare gelens och fibrernas funktion, det vi kallar biotensegritet. De bildar ett energieffektivt Fasciaskelett som möjliggör olika kroppshållningar och rörelser.
Den överför kraften från muskelkontraktioner, via sina starka kollagenfibrer som ordnar sig i kraften riktning, sprids också vidare tredimensionellt (multidimensionellt), till kroppens alla strukturer.
Grundsubstansen, vätskegelen, ger en vattenfylld dämpning. Den ger glidfunktion, den fungerar som en svampig buffert som finns mellan kroppens alla ”delar”, för att skapa friktionsfria rörelser.
Fascian är strukturellt kontinuerlig med alla kroppens strukturer och ger support och skydd – håller transportkanaler öppna – transport av syre, näring, signalmolekyler, hormoner, metaboliter, avfall, röda o vita blodkroppar mm, så att allt kan flöda fritt mellan dess olika destinationer.
Fascian är ett viktigt känselorgan – 250 milj nervändar finns inbäddade i Fascian. Här går elektrokemiska signaler till och från hjärnan. Fascian är ett mångfacetterat kommunikationssystem som genererar, sprider och svarar på kemisk, fysisk, elektrisk, magnetisk och emotionell information mellan celler och organ. Därmed är den inblandad i koordination av rörelser och smärtupplevelser.
Den bidrar till skydd o immunförsvar. Medverkar till att förhindra och bekämpa inkräktare i kroppen. Den skyddar mot hetta och kyla, skyddar mot kompression och översträckning. Den skapar stötdämpning, lagrar fettdepåer mm.
Sammanfattningsvis – Fasciasystemet stödjer, skyddar, utvecklar, och sammankopplar hela kroppen.

Fascian medverkar alltså på något sätt vid alla kroppens fysiologiska funktioner!

Ny förståelse för kroppen

På senare tid har Fasciaforskningen blivit alltmer tvärvetenskaplig vilket har givit rikligt med ny information om Fascia – om dess kvaliteter och funktioner. Den här nya kunskapen håller på att ändra förståelsen för hur kroppen faktiskt fungerar, hur man måste vårda den och hur man kan åtgärda problem, både fysiska och mentala.

Den nyare insikten om fascian som ett kontinuerligt, tredimensionellt nätverk gör att den nu också betraktas som ett sammanlänkande kommunikationssystem som håller koll och kommunicerar med alla kroppens celler.

Vad innebär då det? Jo, den förenar allt – alla kroppens celler, vävnader, organ och organsystem – till en levande enhet – en helhet

Fascia gör kroppen till en helhet

Fascian är ett kommunikationssystem, ett sammanlänkande nätverk av fiberproteiner och geggig vätskegel som kommunicerar med och håller koll på alla celler. Det som gör kroppen till en enda helhet utan delar.

Fascian är involverad i kroppens alla fysiologiska funktioner. Allt vi utsätter oss för påverkar hur Fascian mår och hur den fungerar, vilket i sin tur påverkar vår hälsa. En frisk och sund Fascia är nödvändig för att all kommunikation mellan celler ska fungera optimalt och därmed kroppen som helhet. Det innebär att du måste ta hand om och hålla din fascia vid god vigör för att du ska må bra och hålla dig frisk. Tips på hur du gör det kan du läsa här!

Vad är Fascia?

Vad finns då i en levande kropp?

Fascia – vita fibrer och geggig gel

Celler

Den geggiga gelen – flödet

Den geggiga gelen – flödet

Vad gör Fascian?

Ny förståelse för kroppen

Fascia gör kroppen till en helhet

Relaterade inlägg

Kroppen efter förlossningen

”Golden Hour” vid födelse!

Kejsarsnitt: En livräddande födelsemetod med både fördelar och överväganden

Föda i vatten en alternativ och naturlig förlossningsmetod

Fasciaguiden: En podcast om kroppen & ny forskning

Fasciafilmen – Kroppens nätverk utan början och slut

Beställ Fasciaguiden: 7 saker du behöver göra för att förstå Fascia

Tidig anknytning mellan mor och barn

Doulor

Fascia Academy – Få kunskap om kroppen på ett enkelt sätt